Under förra året nådde 115 personer behörighet till högskole- eller yrkeshögskolestudier efter studier på någon av länets folkhögskolor.
– Att klara av en gymnasieutbildning är ett viktigt steg för individen både för att det ger en känsla av att ha lyckats och för att det underlättar att få arbete eller gå vidare till andra studier. Att de här kurserna finns i länet betyder mycket för många, säger Cecilia Lönn Elgstrand som är länsbildningskonsulent på Örebro läns bildningsförbund.
Men precis som många andra organisationer kämpar skolorna nu för att få ekonomin att gå ihop när kostnader för bland annat el och lokaler ökar. Stödet från staten via Folkbildningsrådet till studieplatserna har inte räknats upp i samma grad som kostnaderna ökat de senaste åren och nu blir det extra kännbart. Även vissa extra stöd som funnits dras in. Det kommer att bli färre studieplatser framöver.
I Örebro län finns fyra rörelsedrivna folkhögskolor och två som drivs av Region Örebro län. Alla de sex folkhögskolorna i länet erbjuder Allmän kurs, där deltagarna läser för att få behörighet till högskole- eller yrkeshögskolestudier eller läser på grundskolenivå för att bli behöriga till en gymnasieutbildning.
2022 året fick 115 deltagare behörighet till eftergymnasiala studier exempelvis på yrkesutbildning eller högskola efter studier på en folkhögskola i länet. Ytterligare ett 70-tal klarade av grundskolenivå och blev därmed behöriga till att börja en utbildning på gymnasienivå.
I länet finns också flera särskilda kurser där det går också att studera till fritidsledare, stödassistent och teckenspråkstolk för att nämna några andra exempel. Dessutom finns kurser inom estetiska ämnen som syftar till att leda till vidare studier inom kultur eller till ett liv som exempelvis försörjd musiker, dansare eller konstnär. Här finns också den unika möjligheten att gå en vuxenutbildning på teckenspråk, både på Fellingsbro folkhögskola och Sima folkhögskola i Örebro.
Folkhögskolorna spelar stor roll för människors möjlighet till ett yrkesliv och försörjning men också för länets kompetensförsörjningsarbete. Dessutom bedriver de ett folkhälsoarbete som gynnar både individer och samhälle.
– Många av deltagarna beskriver att de genomgått en personlig utveckling och fått förutsättningar att lyckas på ett sätt de inte skulle gjort i någon annan utbildningsform, säger Cecilia Lönn Elgstrand som arbetar för Folkbildningens intresseorganisation i Örebro län.
Några av folkhögskolorna har haft tillfälligt utökade utbildningsplatser sedan ett par år tillbaka men dessa medel från staten försvinner nu och flera flaggar för att utbildningsplatser kommer att försvinna, främst på allmän kurs.
– Det finns en oro. Stödet från staten, som ges per deltagarvecka, behöver räknas upp. Länets folkhögskolor gör ett jättebra och viktigt arbete och vi ser att fler skulle behöva få möjlighet att studera – inte färre, säger Cecilia Lönn Elgstrand.