Filter :

Regnbågsteatern - Teater stärker människors självförtroende


Förra veckan hade Regnbågsteatern i Nora premiär för sin föreställning ”Allsång på gränsen – Till vadå? Galenskap!”.

Teatergruppen bildades 2016 och har spelat många föreställningar ihop sedan dess. Deltagare inom Daglig verksamhet från kommunerna Hällefors, Ljusnarsberg och Lindesberg besökte föreställningen. Marika Niklasson som är

Läs mer...

Aktivitetsdagar för seniorer - Klubb Silver

I veckan arrangerades aktivitetsdagar för seniorer. Studieförbundet NBV anordnade evenemanget ”Klubb Silver” där besökarna fick snickra, sjunga allsång, prova på capoeira, silversmide, att måla väggakvarell och att dansa linedance och tango.

Läs mer...

Demokrati och val

Folkhögskolor och studieförbund är viktiga aktörer för att stärka och utveckla den svenska demokratin. Folkbildningen stärker inte bara föreningslivet och ger förutsättningar för föreningar att utvecklas som demokratiska organisationer utan också viktiga bildnings- och utbildningsarenor för de politiska partierna. Folkbildningens aktiva roll

Läs mer...

Vinterspår 2022



Under Vinterspår bjöd musikkåren på konsert i Frövifors pappersbruksmuseum och i Lindesbergs stadsbibliotek höll studiecirkeln Onsdagsgruppen i en

Läs mer...

Folkbildningen rustar för att möta flyktingar från Ukraina

PRESSMEDDELANDE

Folkbildningen rustar för att möta flyktingar från Ukraina

-Nu rustar länets studieförbund och folkhögskolor för att kunna bidra i flyktingmottagandet. Folkbildningen kan se till att de som flytt från Ukraina både får något annat att tänka på för en stund men också mer kunskap om Sverige och det svenska språket. Även

Läs mer...

Tiden på folkhögskolan är en personlig resa

Läs om Loden Tuckerhill, Hampus Wiksten och flera andra nuvarande och före detta studerande på Örebros sex folkhögskolor i denna annonstext hos Nerikes Allehanda. 

Personlig resa på folkhögskola i Örebro

 

 

Läs mer...

Mer språk med studieförbunden

Genom att samverka ska SFI-eleverna få större möjlighet att lära sig svenska. SFI-kör, medspråk och vardagssvenska är några sätt att erbjuda en utökad SFI.

Studieförbundens samarbete med Lindesbergs kommun skapar nya möjligheter att lära sig språket. Det är fyra olika studieförbund, Bilda, ABF, Medborgarskolan och Studieförbundet

Läs mer...

Stöd i föräldraroll i nya landet

Att komma till ett främmande land och anpassa sin barnuppfostran till det nya landets lagar och dess oskrivna regler är en stor utmaning för många av de föräldrar som kommer till Sverige.
Och okunskap leder till otrygghet så det är viktigt att samhället erbjuder stöd till föräldrar.
Det har inte funnits något särskilt stöd till

Läs mer...

Too many filters are selected


Förra veckan hade Regnbågsteatern i Nora premiär för sin föreställning ”Allsång på gränsen – Till vadå? Galenskap!”.

Teatergruppen bildades 2016 och har spelat många föreställningar ihop sedan dess. Deltagare inom Daglig verksamhet från kommunerna Hällefors, Ljusnarsberg och Lindesberg besökte föreställningen. Marika Niklasson som är gruppens teaterledare beskriver känslan efter premiären.


– Det har varit en otrolig energi på scenen, alla skådespelare har gått ut och levererat. Glädjen som finns på scen är helt obetalbar. Det värmer mitt hjärta, säger Marika Niklasson.


Skådespelaren Daniel Skoglund berättar om vilken gemenskap som finns i teatergruppen.


– Vi är alla så duktiga och jag har så många snälla kompisar i gruppen, så det är jättebra och roligt, säger Daniel Skoglund.


Studieförbundet Studiefrämjandet bidrar till föreställningen med handledning samt med tekniken som används på scen.

 

I veckan arrangerades aktivitetsdagar för seniorer. Studieförbundet NBV anordnade evenemanget ”Klubb Silver” där besökarna fick snickra, sjunga allsång, prova på capoeira, silversmide, att måla väggakvarell och att dansa linedance och tango.

Folkhögskolor och studieförbund är viktiga aktörer för att stärka och utveckla den svenska demokratin. Folkbildningen stärker inte bara föreningslivet och ger förutsättningar för föreningar att utvecklas som demokratiska organisationer utan också viktiga bildnings- och utbildningsarenor för de politiska partierna. Folkbildningens aktiva roll i etableringen av nyanlända underlättar dessutom inträdet i det demokratiska samhället. Arbetet med att få fler människor att bli digitalt delaktiga, ökar möjligheterna för fler att delta i samhällslivet. Inom folkbildningen stödjs människors aktiva demokratiska deltagande oavsett bostadsort, bakgrund, identitet eller socioekonomiska förutsättningar. Arbetet inom folkbildningen med att utjämna bildningsklyftor ökar möjligheterna för fler att vara delaktiga i samhällslivet.

På den här sidan finns aktiviteter inom folkbildingen med temat demokrati samlade och sidan uppdateras kontinuerligt.

IMG 0341 demokratiutställning mindre


Studiecirkel: Mitt val

En studiecirkel om demokrati, politik och samhällsfrågor för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läs mer om Mitt val eller se en film om cirkeln.

 

Bokcirkel: Handbok för demokrater

I Sverige har vi vant oss vid att ta demokratin för given. Men den politiska utvecklingen de senaste åren visar att den demokrati som vi länge tyckte var en självklarhet framstår som både sårbar och ifrågasatt. Hur gör en enskild människa för att skydda demokratin? Läs mer om Handbok för demokrater. 

 

Bokcirkel: Demokrati - En liten bok om en stor sak

Demokratin är livsviktig. Den påverkar ditt liv i stort och smått, och den gör dig viktig. Vad du tycker och tänker betyder något. Men hur stabilt är egentligen det demokratiska bygget? Läs mer om En liten bok om en stor sak.  

 

Inspelad föreläsning: Från skärselden till välfärdskommunen

Se historikern Gunnar Wetterbergs föreläsning om den svenska demokratins rötter och framväxt. Fokus ligger på hur det lokala självstyret vuxit fram och vilken betydelse det haft för folkrörelser och det breda medborgerliga deltagandet. Ta del av föreläsningen.  

 

Föreläsning med Gudrun Schyman - Demokrati – det är vi! 

Gudrun Schyman har en lång och gedigen bakgrund inom politiken och miljörörelsen, både på nationell och internationell nivå. Gudrun Schyman har ända sedan 30 år tillbaka brunnit extra mycket för föreläsningar och demokrati. Datum: 10 Maj 2022 kl.18:15-19:30. Läs mer om föreläsningen.

 

Sopplunch - Sportslig demokrati

Annika Grälls föreläser som är ordförande i Elitfotboll dam, ledamot i Svenska Fotbollförbundets styrelse, ledamot i UEFA:s marknadskommitté och ledamot i valberedningen för Sverige Olympiska Kommitté. Datum: 11 Maj 2022 kl.12:15-13:00. Läs mer om Sopplunchen.

 

Sopplunch - HBTQI-seniorers historia, nutid och framtid

Föreläser gör Pell-Uno Larsson som är engagerad i hbtqi och äldrefrågor och har arbetat hela sitt liv för att lyfta fram hbtqi-personers röster. Datum: 12 Maj 2022 kl. 12:15-13:00. Läs mer om sopplunchen. 

 

Sopplunch - Ung Företagsamhet Örebro - en förening, många unga röster

Föreläser gör Ida Thorell, regionchef för den ideella föreningen Ung Företagsamhet Örebro län. Under de 8 år hon hittills jobbat där har hon sett hur föreningen växt och utvecklats. Datum: 13 Maj 2022 kl.12:15-13:00. Läs mer här om sopplunchen. 

 

Vi måste prata – demokratiska diskussionscirklar

Hur kan vi förstå det obegripliga som sker i Ukraina? I denna cirkel diskuterar vi demokratiska grundfrågor för att bättre förstå varandra och vår omvärld. Ett bra samtal handlar inte om att få andra att ändra sin åsikt. Det handlar om att våga och vilja säga sin egen åsikt och att möta andras. Datum: 1 april 2022. Läs mer om diskussionscirkeln. 

 

Valfrukostar 2022

Med sikte på valet i september genomförs en rad valfrukostar. Vi belyser angelägna demokratifrågor, allt från delaktighet, klimat, jämlikhet till individens ansvar och vikten av bildning. Ett samarbete mellan #ViMåstePrata, Studieförbunden i samverkan och de olika studieförbunden. Datum: 6 april, 10 april, 4 maj, 19 maj, 25 maj, 1 juni. Läs mer om valfrukostarna. 

 

Allas Ansvar - en konferens om utsatta områden

Enligt polisen så finns det idag 60 områden i Sverige som klassas som särskilt utsatta områden, utsatta områden eller riskområden. Vad innebär det här i praktiken för de boendes trygghet och påverkansmöjligheter? Vad kan vi tillsammans göra, vad görs redan och hur ser framtiden ut? Det finns två konferenstillfällen med samma innehåll och upplägg. Konferensen har äger rum på två olika datum 18 maj och 24 majLäs mer om konferensen

 

Inspelad föreläsning med Jan Eliasson - Ukraina, FN, krig och fred

Jan Eliasson föreläser om "Ukraina, FN, krig och fred" under en demokratifrukost i sammarbete med #ViMåstePrata. Ta del av föreläsningen. 

 

Samtalsforum med forskare Izabela Dahl, Maria Jansson och Sanela Bajramovic

Den 30 mars anordnades ett samtalsforum under rubriken "Vi måste prata - om kriget i Ukraina". Delar utav kvällens samtal finns inspelade att ta del av i efterhand. Ta del av samtalen från samtalsforum.

 

Demokratidag i Örebro och Karlskoga

Lördag 14 maj hålls en demokratidag med flera aktiviteter i Baronbacken och lördag den 21 maj kl.11-14 arrangeras dagen i Karlskoga. Aktivitetsdagarna är ett samarbete mellan studieförbundet NBV och Eritreanska föreningen. Se inbjudan till demokratidagen i Örebro och Karlskoga.

 

Digtial föreläsning om demokrati

Tisdag 10 maj kl.18-20 föreläser läraren Tobias Persson om demokrati. Se inbjudan till föreläsningen.

 

Inspelad digital föreläsning med CHarlotte Signahl

Sensus tipsar om en digital föreläsning som heter "Om demokrati - Föreläsning med Charlotte Signahl". För att ta del av föreläsningen titta från tidkoden 7:35 i följande video.
 

 



Under Vinterspår bjöd musikkåren på konsert i Frövifors pappersbruksmuseum och i Lindesbergs stadsbibliotek höll studiecirkeln Onsdagsgruppen i en konstutställning.

PRESSMEDDELANDE

Folkbildningen rustar för att möta flyktingar från Ukraina

-Nu rustar länets studieförbund och folkhögskolor för att kunna bidra i flyktingmottagandet. Folkbildningen kan se till att de som flytt från Ukraina både får något annat att tänka på för en stund men också mer kunskap om Sverige och det svenska språket. Även svenskarna kan behöva folkbildning för att ta emot flyktingarna på rätt sätt, berättar länsbildningskonsulent Cecilia Lönn Elgstrand.

Folkbildningen har länge men inte minst alltsedan 2015 möjliggjort för flyktingar, invandrare och asylsökande att bilda sig om sitt nya land och lära sig svenska, hitta sociala sammanhang och etablera sig i Sverige. Detta har gjorts och görs i studiecirklar och folkhögskolekurser och i samverkan med olika föreningar kopplade till folkbildningen.

Läs om Loden Tuckerhill, Hampus Wiksten och flera andra nuvarande och före detta studerande på Örebros sex folkhögskolor i denna annonstext hos Nerikes Allehanda. 

Personlig resa på folkhögskola i Örebro

 

 

Genom att samverka ska SFI-eleverna få större möjlighet att lära sig svenska. SFI-kör, medspråk och vardagssvenska är några sätt att erbjuda en utökad SFI.

Studieförbundens samarbete med Lindesbergs kommun skapar nya möjligheter att lära sig språket. Det är fyra olika studieförbund, Bilda, ABF, Medborgarskolan och Studieförbundet Vuxenskolan, som har samarbete med lärcentrum Masugnen i Lindesbergs kommun.
Per Nilsson Klack som är kommunens samordnare för SFI och AME (arbetsmarknadsenheten) förklarar att många nyanlända med låg utbildningsnivå har svårt att lära sig svenska med traditionell SFI-undervisning.
Praktisk undervisning
Genom studieförbunden finns möjlighet att få utökad undervisning i svenska på ett mer praktiskt sätt.
- Målet är att fler ska ta sig igenom SFI snabbare, säger Per Nilsson Klack.
Lindesbergs kommun har satsat på att skapa goda förutsättningar för samarbetet mellan kommunen och studieförbunden. Syftet är att underlätta för studieförbunden att komma in i verksamheten för elevernas bästa.
För att lyckas
Per Nilsson Klack ser att det finns två saker som gjort att samarbetet har lyckats:
Lindesbergs kommun har satsat på att anställa en person som samordnar och håller ihop arbetet.
- Det är jag som är samordnare och som står för kontakt och planering med studieförbunden, samordnar scheman, ser till att det finns lokaler och håller i övrig övergripande planering. Om det inte finns någon som kan samordna och hålla i det övergripande arbetet är det svårt att få kontinuitet i arbetet, tror Per Nilsson Klack.
Den andra nyckeln för att lyckas med utökad SFI är ett samlat schema.
- Vi har lagt alla obligatoriska lektioner på förmiddagen. Då blir det mycket lättare att plocka in externa aktörer på eftermiddagen och man kan sätt ihop grupper utifrån behov. Det är det bästa sättet att kunna erbjuda det här till de individer som behöver aktiviteten mest, säger Per Nilsson Klack.
Flera positiva effekter
Förutom bättre språkundervisning tror Per Nilsson Klack att studieförbundens även bidrar med andra positiva effekter.
- Det blir mer informellt och deltagarna i gruppen lär känna varandra på ett annat sätt. Inom folkbildningen mäts ju inte kunskapen, utan man deltar av intresse för att man tänker att det kan vara bra för den egna språkutvecklingen. Jag skulle absolut säga att det stärker dem även socialt och i måendet, säger Per Nilsson Klack.
En annan viktig del i arbetet är att personer som är inskrivna på arbetsmarknadsenheten också har möjlighet att delta i studieförbundens cirklar.
- De kan ha varit i Sverige i flera år, men kan inte så mycket svenska än. De har egentligen ett ännu större behov av att lära sig svenska än de som är helt nya i Sverige. Så personer från arbetsmarknadsenheten får alltid platser i studieförbundens verksamhet om de vill, säger Per Nilsson Klack.
Viktigt med fritt och frivilligt
Den kanske största utmaningen har varit att lösa krocken mellan SFI-elevernas utbildningsplikt och folkbildningens viktigaste princip: att deltagandet ska vara fritt och frivilligt.
Kommunen såg att det kunde bli ett problem eftersom eleverna som går SFI har skyldighet att delta i aktivitet för att få bidrag.
- Men det löste vi genom att samtala med personerna som ansvarar för försörjningsstödet. De insåg också att det viktigaste är att erbjuda en bra individanpassad undervisning.  Så nu behöver studieförbundens aktiviteter inte redovisas för att deltagarna ska få bidrag. Studiecirklarna är frivilliga att delta i och om man inte vill delta i studiecirklarna erbjuds man andra alternativ som alltid är öppna på eftermiddagen, säger Per Nilsson Klack.

Att komma till ett främmande land och anpassa sin barnuppfostran till det nya landets lagar och dess oskrivna regler är en stor utmaning för många av de föräldrar som kommer till Sverige.
Och okunskap leder till otrygghet så det är viktigt att samhället erbjuder stöd till föräldrar.
Det har inte funnits något särskilt stöd till nyanlända och asylsökande föräldrar, trots att det är en grupp som ofta behöver extra stöd.
Men nu finns utbildningen ”Föräldraskap i Sverige” tack vare ett samverkansprojekt med fyra av länets studieförbund, Region Örebro län, länets kommuner och Länsstyrelsen.
Viktiga områden för familjelivet
”Föräldraskap i Sverige” erbjuder föräldrar med rötter i andra länder en kurs där de får information på sitt eget språk.
- Det är ett samhällsorienterande program som syftar till att ge föräldrarna information om områden som är viktiga för familjelivet i Sverige, förklarar Susann Cederlund, norra folkhälsoteamet, som är projektledare för ”Föräldraskap i Sverige”.
Projektet möjligt genom studieförbunden
När Region Örebro län och länets kommuner sökte samverkan och samarbete med studieförbunden blev projektet möjligt att genomföra i alla länets kommuner.
De fyra studieförbunden som deltar i projektet är Medborgarskolan, Bilda, Studieförbundet Vuxenskolan och Studiefrämjandet. Sammanlagt har de olika studieförbunden 17 ledare som har utbildats för att leda grupper i olika delar av länet.
Trygghet skapar bättre föräldrar
För studieförbunden är det viktigt att erbjuda kunskap, trygghet och gemenskap till den här gruppen föräldrar poängterar Sara Mohamed, som är verksamhetsutvecklare på Medborgarskolan.
Hon påpekar också vikten av att personer som kommit till Sverige snabbt får rätt information om vilka rättigheter och skyldigheter de har i ditt nya land.
- Många är oroliga för sina barn och vissa har hört rykten om exempelvis socialtjänstens roll. Många föräldrar är rädda eftersom de har kommit till ett nytt land med ett annat system och nya lagar.
Det är bra att det här projektet dragit i gång och jag tror att det kommer att bli positiva reaktioner från deltagarna, säger hon.
När förståelsen ökar minskar krånglet
Shahla Ojagh som är verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan förklarar att mycket skiljer sig i Sverige jämfört med andra länder och kulturer.
- Tack vare folkbildning kan samhället lättare och snabbare ge information till människor som kommit hit. Det minskar krånglet och ökar förståelsen och gör att deltagarna blir tryggare i samhället. Man kan säga att vi, studieförbunden, blir som broar mellan nyanlända människor och det svenska samhället och myndigheter, säger hon.
Talar samma språk
Det speciella med programmet ”Föräldraskap i Sverige” är att gruppledarna har sin bakgrund i deltagarnas länder och talar samma språk som deltagarna själva.
- Det gör att de blir trygga och kan prata om sådant som annars kan vara svårt att prata om, säger Marie Karlsson, verksamhetschef på Studiefrämjandet.
- Vi är jätteglada för att vara en del av det här projektet och att vi kan kroka arm med varandra som studieförbund och andra aktörer i samhället. På det sättet tror jag vi kan nå fler, vi kan jobba bredare och på det sättet skapa förändring och bygga ett gott samhälle tillsammans, säger Ida Eriksson, verksamhetsutvecklare på Bilda.

Under pandemin har folkbildningen haft många aktiviteter utomhus, även under smällkalla vintern var de igång.
År 2021 är utsett till Friluftslivets år och det uppmärksammas genom ett projekt som kallas Luften är fri.
- Den här satsningen är extra bra nu, eftersom man kan träffas utomhus på Coronasäkert sätt, säger Silke Frank, verksamhetsutvecklare hos Studiefrämjandet.

I Nora har både Studiefrämjandet och deras medlemsorganisation Naturskyddsföreningen i Nora sökt, och fått, olika projektmedel som gör att man kommer att kunna erbjuda många friluftsaktiviteter under hela 2021. Just nu är det vinteraktiviteter som gäller. I lördags fick till exempel alla som ville prova på att bada isvak, åka långfärdsskridskor med guide och låna skidor.
- Målgruppen är friluftsovana, som sällan är ute i svensk natur, säger Kajsa Grebäck, vice ordförande i Naturskyddsföreningen i Nora.

Orsakerna till att man inte deltar i friluftslivet kan vara många. En del har inte fått med sig vanan från familjen, andra är nyanlända och vissa har inte råd med utrustning.
- Därför är det väldigt bra att vi har ett samarbete med fritidsbanken i Nora där man kan låna allt från skridskor till tält och ryggsäckar, säger Kajsa Grebäck.
Anna Eriksson var en av dem som nappade på erbjudandet om att låna skridskor och dessutom få en lektion i långfärdsskridskor.
- Jag älskar att vara ute i friska luften. Men jag vill inte leta utrustning eller köpa något innan jag vet att jag tycker om det. Jag skulle aldrig ha testat det här själv, så det här är fantastiskt, säger Anna Eriksson. Även Elisabeth och Mohamed Nino passade på att prova olika friluftsaktiviteter i lördags. Bland annat så lånade de varsin spark och Mohamed testade dessutom ett dopp i isvaken. Trots kylan doppade han huvudet två gånger så att Elisabeth skulle hinna filma. Efteråt sa han att han inte tyckte att det var så farligt kallt och att han är väldigt glad och tacksam för möjligheten att kunna delta.
- Alla i Nora är jättesnälla. Tack så mycket, sade han. Luften är fri är ett projekt som leds av Svenskt Friluftsliv med stöd av Naturvårdsverket och syftar till att få fler människor att prova friluftsliv och långsiktigt fortsätta samt öka medvetenheten om friluftslivets värden och allemansrätten. Det är därifrån som Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen sökt pengar för att kunna erbjuda flera aktiviteter under året. Det finns forskning kring svenskt friluftsliv om att friluftsliv har en stor inverkan på folkhälsan eftersom det lockar personer till fysisk aktivitet utomhus och förebygger stillasittande och isolering. På www.luftenarfri.nu kan du läsa mer.

Studieförbundet Vuxenskolan har länge arbetat för att minska ensamhet hos äldre. Bland annat genom de populära föreläsningarna om Hasse och Tage och det ljuva 50- och 60-talet. Nu när det är svårt att träffas anordnar de bland annat sociala promenader i Hallsberg.

Varje tisdag klockan 13.30 finns Ann Andersson, Elisabeth Sandberg och Tuula Lundberg från Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län utanför Dagcentralen Åsen i Hallsberg redo att promenera tillsammans.

Eftersom pandemin har pågått i ganska precis ett år finns ett stort behov av att träffa andra människor. När det behövs delar de upp gruppen och så promenerar de med avstånd för att minska smittorisken. Nu är nästan alla pensionärer dessutom vaccinerade.

En av deltagarna var Rolf Hedén, som tidigare jobbat med Studieförbundet Vuxenskolan. För honom har folkbildning alltid varit viktig och han är aktiv i föreningslivet.
- Men pandemin har fördärvat väldigt mycket av föreningslivet. Tyvärr, tyvärr, säger han.
Han tycker initiativet med promenaderna är bra, då kan man ju även passa på att prata om hus och Hallsbergs lokalhistoria.
- Det är folkbildning, konstaterar Rolf Hedén.
Promenaderna i Hallsberg är en del av projektet ”God dag God dag. Vi knackar på”. Sedan starten 2019 har projektet nått över 2 000 seniorer i Örebro län med bland annat föreläsningar om Hasse och Tage. Då under projektnamnet ”God dag God dag. Minns du 50- och 60-talet?” Syftet är att främja social samvaro för seniorer, med finansiering från Socialstyrelsen.

- Ska vi träna idag, frågar Jonathan Ehnfors.
Han deltar i Studieförbundet Vuxenskolans Må Bra-grupp.
- Jaa! säger Nathali Ek, som är studiecirkelledare för Må bra-grupp.

Just idag är det träning, men hon berättar att fokus för gruppen, som samlas en gång i veckan, är helhetshälsa.
- Så vi försöker väva in många aspekter av hälsa; som kost, stress, relationer, återhämtning och ibland olika önskemål från gruppen, säger hon.
En av deltagarna i gruppen lyfter att alla kommer dit med sina egna förutsättningar. Någon kanske jobbar mer med vissa delar och så jobbar de tillsammans i gruppen med allting.
- Det är roligt att umgås med andra och det jättekul att följa med på må bra-träffar, säger Josefin Persson som brukar vara med på Må bra-gruppens träffar.
- Och det är kul att träffa folk, säger deltagaren Matilda Bäck. Eftersom det är träning på dagordningen försöker Nathali Ek visa att det är lätt att få in lite motion i vardagen och att det gör att man mår bra.
- Man blir pigg och det frigör glädjehormoner i kroppen, förklarar hon.
- Och man får träningsvärk, konstaterar Jonathan Ehnfors.

Folkbildningen bidrar på många sätt till en bättre folkhälsa. För hälsa kan vara att ha vänner, träffa människor, växa tillsammans och slippa ensamhet.

Studieförbunden och folkhögskolorna är viktiga för samhället och bidrar till utveckling, folkhälsa, arbete och demokrati. Men som många andra delar av samhället har folkbildningen påverkats starkt av den pågående pandemin.

Örebro läns bildningsförbund har under 2020 och 2021 undersökt vilka effekter åtgärderna för att minska smittspridningen har haft på studieförbund och folkhögskolor i länet.

Det visade sig att påverkan på såväl studieförbunden som folkhögskolorna och dess deltagare har varit omfattande. Men många av de stödåtgärder som staten, länets kommuner och Region Örebro län infört har skapat förutsättningar för folkbildningen att kunna fortsätta verka.

Här kan du läsa hela rapporten: Så har pandemin påverkat folkbildningen hösten 2020

I början av mars undertecknade Örebro läns bildningsförbunds ordförande Katarina Hansson Deklaration för en stark demokrati.

- Folkbildningen är en stark väktare för demokratin och med stolthet fortsätter vi värna demokratin i framtiden, säger hon.

Örebro läns bildningsförbund fyllde 100 år 2020. Sedan start vår organisation arbetat med demokratifrågor tillsammans våra medlemsorganisationer.

Idag är det 11 studieförbund, sex folkhögskolor, samt regionens biblioteksutvecklingsenhet och Amatörteatersamverkan i Örebro län som är medlemmar i bildningsförbundet. De arbetar varje dag med folkbildningens demokratiska tanke och idé.

Folkbildningen och civilsamhället är viktig för att öka känslan av medbestämmande och engagemang i lokalsamhället.

Vilket 100-årsjubileum det blev, fast vi i ärlighetens namn får erkänna att det storslagna firandet faktiskt kom av sig. År 2020 kommer att gå till historien med eller utan festligheter.

Året då Örebro läns bildningsförbund fyllde 100 år skulle firas stort och högtidligt. I stället blev det året då luften liksom gick ur hela världen och allt ställdes på ända på grund av Coronapandemin.

Här kan du läsa boken i sin helhet: ÖLBF 100 år

Saknar du att träffa andra människor?
Du är inte ensam.
Just ”mötet mellan människor” är de ord som alltid dyker upp när man pratar med någon inom folkbildningen.
Och det gäller cirkelledare eller deltagare, rektor eller styrelseledamot, förr eller senare säger de just de orden, för möten mellan människor är liksom folkbildningens själ.
Nu när vi inte kan träffas kan vi väl ta en stund och reflektera över hur viktigt just det är. Att mötas. Att utbyta tankar.
För kanske är det så, att när vi saknar det som mest och faktiskt inte vet när vi får ses som vanligt igen, att först då inser vi folkbildningens och kulturens stora roll i samhället.
Vilket samhälle vill vi ha?
Fundera på det medan du lyssnar på tankar som Susanne Lindholm, verksamhetschef på Bilda, Charlotta Stenhem, distriktsidrottschef på RF-SISU, som är idrottsrörelsens studieförbund och Torkel Freed, rektor på Fellingsbro folkhögskola, delar med sig av.

Folkbildningen får människor och därmed samhället att växa. Det har Lisa Rosander, rektor på Kävesta folkhögskola och Jörgen Danielsson, studieombudsman på ABF i Örebro län, sett många exempel på.
Lisa Rosander tycker att hennes sin vän Gösta Vestlund, som under hela sitt liv engagerad i olika bildnings- och omvärldsfrågor uttryckte det så bra: ”en bildad människa kränker inte en annan människa medvetet”.
- Jag tycker att det är så fint, för jag tror att det är så.
En person som ger sig på andra människor är nog inte är nöjd med sig själv, eller tycker inte om sig själv, tror Lisa Rosander.
- Om man känner trygghet i sig själv och har förstått sig på det samhälle man lever i så tror jag att man blir en snällare och godare människa, säger hon.
Historiskt sett har folkbildningen varit med och byggt upp det Sverige vi lever i idag menar Jörgen Danielsson.
- Jag skulle nog säga att folkbildningen är grunden till det som har betraktats som den nordiska modellen, eller den svenska modellen. Bildningen har lagt grunden till samarbetsandan som har gjort att vi har blivit framgångsrika i Sverige. Det startar i det sociala kittet, i samförstånd mellan människor och eftersom vi ständigt lär känna nya människor med olika bakgrund. Om folkbildningen får fortsätta arbeta som vi gör i dag kan vi vara med och överbrygga en del utmaningar som Sverige står inför. Vi kan fortsätta att lägga grunden för det som är så unikt i Sverige och i Norden.

Det här året har Örebro läns bildningsförbund firat 100 år. Men firandet blev inte som någon hade tänkt sig.

Något vi alla nog insett under de här månaderna av isolering är hur viktigt det fysiska mötet är för människor. Pandemin har visat just hur viktig folkbildningen är för vårt samhälle. Vi kommer framöver att publicera ett antal filmer där personer från folkbildningen i Örebro län får tala om vad folkbildning betyder för dem och varför den är så viktig för vårt samhälle – nu och i framtiden. 

EN RAPPORT FRÅN ÖREBRO LÄNS BILDNINGSFÖRBUND CECILIA LÖNN ELGSTRAND LÄNSBILDNINGSKONSULENT Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Våren 2020 – en lägesbild av hur pandemin drabbatfolkbildningen i Örebro län

Örebro läns bildningsförbund genomförde under slutet av maj samt i juni månad en enkät med sina medlemsorganisationer för att få en bild av hur de löst genomförandet av folkbildning under våren samt de ekonomiska och verksamhetsmässiga effekterna.
Enkäten genomfördes för att fånga upp information och behov för länsbildningskonsulenten att jobba vidare med men också efter att Region Örebro län och ett par av länets kommuner ställt olika frågor om effekterna för bland annat studieförbunden.
Nedan följer en sammanfattning av vad som framkommit i stora drag gällande studieförbunden och folkhögskolorna.