Föreställningsperioden för Örebro Teaters satsning ”Råttfångaren” är i full gång och Örebro läns bildningsförbund har fått följa med bakom kulisserna.

Föreställningen spelas i Spelgården i Wadköping med en ensemble på 60 personer från hela länet i alla åldrar. I föreställningens ensemble finns skådespelare från både Örebro teater och amatörteatern.

Skådespelarna i uppsättningen beskriver vad teater bidrar med i deras liv ur ett hälsoperspektiv.

– För min hälsa betyder det oerhört mycket. Därför jag har en man som är sjuk och vi har hemtjänst. Jag behöver fylla på med energi och teater ger mig den här positiva energin. Så när jag kommer hem så är jag fylld av positiv energi så jag kan ta hand om honom glad, säger Mely Moberg Ackebo.

– Jag mår bra för att jag kan släppa mig själv ett tag. Det är ganska skönt att få gå in i en roll och få leva ut en massa känslor som jag kanske annars håller inne i mitt privata jag. Som jag inte vågar säga i det privata jaget, berättar Carl Jacobson. 

Råttfångaren görs i samverkan med Teater Martin Mutter och Amatörteatersamverkan i Örebro län samt länets amatörteaterkonsulenter. Arrangeras i samarbete med Wadköping, Örebro Kommun.

Publicerad 14 juni 2022

I kursen Svenska från dag 1 så får nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och i kursen innehåller också samhällsinformation för att underlätta etableringen i det svenska samhället. Flera studieförbund och folkhögskolor har kursen Svenska från dag 1. Örebro läns bildningsförbund besökte förra veckan en av Medborgarskolans svenskagrupper för flyktingar från Ukraina när gruppen lagade mat ihop.

Maryna Korniievska kom till Sverige för sju år sedan och leder nu en grupp i Svenska från dag 1.

– Det är bra att ukrainska människor kan komma hit. Jag kan hjälpa dem att känna sig trygga och att de har det mysigt här på Medborgarskolan. Jag vill gärna hjälpa dem att lära känna Sverige bättre, den svenska kulturen. Vi lagar mat tillsammans, vi skrattar, vi lär oss svenska samtidigt. Det är jättebra, berättar Maryna Korniievska.

Deltagaren Denis Petrusenko beskriver hur det är att umgås med de andra i gruppen.

– När vi spenderar tid ihop så är vi väldigt glada. Hemmakänsla varje gång, menar Denis Petrusenko.

Publicerad 08 juni 2022

Projektets syfte har varit att bygga upp Tegelbruket till en naturlig fritidsarena för ungdomar med någon form av funktionsnedsättning. Aktiviteter som funnits tillgängliga under projektet är e-sport, basket, sång och musik, musikproduktion och dans.

Projektledaren Unnur Tryggvadóttir ser positivt på projektets framtid som en del av den ordinarie verksamheten.

– Nu är det här treåriga projektet slut men det är nu det börjar. För nu flyttar vi över de här verksamheterna till de olika organisationerna i huset, basketen ner till KFUM-basket, sång- och musikverksamheten till Sensus. Det är nu det verkliga arbetet börjar, att fortsätta stötta, förvalta och utveckla den här verksamheten. För den verksamheten är och kommer alltid att vara livsviktig för oss, säger Unnur Tryggvadóttir.

Stödassistenten Eva Jacobsson som är med i musikproduktionsgruppen berättar hur mycket hon brinner för musiken.

– Jag vill visa att vi som har funktionsnedsättningar, vi har också möjlighet att visa att vi kan lära musik som andra artister sjunger, säger Eva Jacobsson.

Publicerad 07 juni 2022

Valdeltagandet är lägre hos personer med intellektuell funktionsnedsättning än den övriga befolkningen, trots att dessa personer är mottagare av mest myndighetsutövning i hela vårt samhälle, därför startades projektet ”Mitt val”. Läs mer om projektet här: https://mittval.nu/

Studieförbundet Vuxenskolan håller i en studiecirkel som heter ”Mitt val” som handlar om att rösta, om de olika valen i Sverige och om att säga sin åsikt. Cirkelledaren Anna Eriksson berättar om sitt uppdrag som cirkelledare och varför demokraticirkeln är viktig. – Kunskap är makt. Målet med cirkeln är att deltagarna ska förstå vad demokrati är och att de ska gå och rösta i höst. Är det så att man är osäker på vilket parti då kan man rösta blankt för att man värnar om demokratin. I cirkeln ”Mitt val” så tittar vi på filmer om olika partier och deras grundvärderingar. Mitt uppdrag som cirkelledare är att vägleda, jag ska vara helt neutral. Mitt mål är att stärka individen, att bli tuffare, att säga vad man vill och att säga ifrån. Vi lever i en demokratisk värld. Alla behöver egentligen den här utbildningen. Vi tar demokratin för given idag och vi måste värna om demokratin i Sverige, säger Anna Eriksson. 

Deltagarna beskriver vad som de uppskattar mest med att delta i demokraticirkeln.

– Prata om lön, lite lön för tjejer och mycket för killar. Jag är emot det, jag tycker det är dåligt, det är fel, säger Martin Farouqi. 

– Det är jättebra att man lär sig partierna. Man lär sig varenda gång, säger Sara Edenholm. 

– Superroligt, att få lära mig om vad man ska rösta på för partier och sånt, menar My Grufman.

– Att diskutera om vilket parti jag ska rösta på det tycker jag är spännande, säger Robin Lundell. 

– Det är nog att lära sig om kommun, region och stat, berättar Rickard Ståhlbom.

Publicerad 07 juni 2022

Förra veckan hade Regnbågsteatern i Nora premiär för sin föreställning ”Allsång på gränsen – Till vadå? Galenskap!”.

Teatergruppen bildades 2016 och har spelat många föreställningar ihop sedan dess. Deltagare inom Daglig verksamhet från kommunerna Hällefors, Ljusnarsberg och Lindesberg besökte föreställningen. Marika Niklasson som är gruppens teaterledare beskriver känslan efter premiären.

– Det har varit en otrolig energi på scenen, alla skådespelare har gått ut och levererat. Glädjen som finns på scen är helt obetalbar. Det värmer mitt hjärta, säger Marika Niklasson.

Skådespelaren Daniel Skoglund berättar om vilken gemenskap som finns i teatergruppen.

– Vi är alla så duktiga och jag har så många snälla kompisar i gruppen, så det är jättebra och roligt, säger Daniel Skoglund.

Publicerad 24 Maj 2022

I veckan arrangerades aktivitetsdagar för seniorer. Studieförbundet NBV anordnade evenemanget ”Klubb Silver” där besökarna fick snickra, sjunga allsång, prova på capoeira, silversmide, att måla väggakvarell och att dansa linedance och tango.

Publicerad 22 april 2022

Folkhögskolor och studieförbund är viktiga aktörer för att stärka och utveckla den svenska demokratin. Folkbildningen stärker inte bara föreningslivet och ger förutsättningar för föreningar att utvecklas som demokratiska organisationer utan också viktiga bildnings- och utbildningsarenor för de politiska partierna. Folkbildningens aktiva roll i etableringen av nyanlända underlättar dessutom inträdet i det demokratiska samhället. Arbetet med att få fler människor att bli digitalt delaktiga, ökar möjligheterna för fler att delta i samhällslivet. Inom folkbildningen stödjs människors aktiva demokratiska deltagande oavsett bostadsort, bakgrund, identitet eller socioekonomiska förutsättningar. Arbetet inom folkbildningen med att utjämna bildningsklyftor ökar möjligheterna för fler att vara delaktiga i samhällslivet.

På den här sidan finns aktiviteter inom folkbildingen med temat demokrati samlade och sidan uppdateras kontinuerligt.

Studiecirkel: Mitt val

En studiecirkel om demokrati, politik och samhällsfrågor för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läs mer om Mitt val eller se en film om cirkeln.

Samtalskort för att starta samtal

Dra ett kort, en fråga eller ett ord och samtalet är igång! För mässan, festivalen, minglet...där människor möts och har en minut över. Ta del av samtalskorten här. Framtaget av Stockholms läns Bildningsförbund ihop med #ViMåstePrata 

Bokcirkel: Handbok för demokrater

I Sverige har vi vant oss vid att ta demokratin för given. Men den politiska utvecklingen de senaste åren visar att den demokrati som vi länge tyckte var en självklarhet framstår som både sårbar och ifrågasatt. Hur gör en enskild människa för att skydda demokratin? Läs mer om Handbok för demokrater. 

Bokcirkel: Demokrati - En liten bok om en stor sak

Demokratin är livsviktig. Den påverkar ditt liv i stort och smått, och den gör dig viktig. Vad du tycker och tänker betyder något. Men hur stabilt är egentligen det demokratiska bygget? Läs mer om En liten bok om en stor sak.  

Inspelad föreläsning: Från skärselden till välfärdskommunen

Se historikern Gunnar Wetterbergs föreläsning om den svenska demokratins rötter och framväxt. Fokus ligger på hur det lokala självstyret vuxit fram och vilken betydelse det haft för folkrörelser och det breda medborgerliga deltagandet. Ta del av föreläsningen.  

Föreläsning med Gudrun Schyman - Demokrati – det är vi! 

Gudrun Schyman har en lång och gedigen bakgrund inom politiken och miljörörelsen, både på nationell och internationell nivå. Gudrun Schyman har ända sedan 30 år tillbaka brunnit extra mycket för föreläsningar och demokrati. Föreläsningen genomfördes 10 Maj 2022 kl.18:15-19:30.

Sopplunch - Sportslig demokrati

Annika Grälls föreläser som är ordförande i Elitfotboll dam, ledamot i Svenska Fotbollförbundets styrelse, ledamot i UEFA:s marknadskommitté och ledamot i valberedningen för Sverige Olympiska Kommitté. Föreläsningen genomfördes 11 Maj 2022 kl.12:15-13:00. 

Sopplunch - HBTQI-seniorers historia, nutid och framtid

Pell-Uno Larsson som är engagerad i hbtqi och äldrefrågor och har arbetat hela sitt liv för att lyfta fram hbtqi-personers röster höll en föreläsning på Medbrogarskolan. Föreläsningen genomfördes 12 Maj 2022 kl. 12:15-13:00. 

Sopplunch - Ung Företagsamhet Örebro - en förening, många unga röster

Ida Thorell, regionchef för den ideella föreningen Ung Företagsamhet Örebro län höll i föreläsningen. Under de 8 år hon hittills jobbat där har hon sett hur föreningen växt och utvecklats. Föreläsningen genomfördes 13 Maj 2022 kl.12:15-13:00.  

Vi måste prata – demokratiska diskussionscirklar

Hur kan vi förstå det obegripliga som sker i Ukraina? I denna cirkel diskuterades demokratiska grundfrågor för att bättre förstå varandra och vår omvärld. Ett bra samtal handlar inte om att få andra att ändra sin åsikt. Det handlar om att våga och vilja säga sin egen åsikt och att möta andras. Diskussionscirkeln startades 1 april 2022. Läs mer om diskussionscirkeln. 

Valfrukostar 2022

Med sikte på valet i september genomförs en rad valfrukostar. Vi belyser angelägna demokratifrågor, allt från delaktighet, klimat, jämlikhet till individens ansvar och vikten av bildning. Ett samarbete mellan #ViMåstePrata, Studieförbunden i samverkan och de olika studieförbunden. Genomförda frukostar ägde rum 6 april, 10 april, 4 maj, 19 maj, 25 maj och 1 juni.  

Kommande frukostar:
24 augusti “Gemenskap & Demokrati”, Sensus
31 augusti “Kultur & Demokrati”, Kulturens
7 september “Valfrukost special”, Studieförbunden

Läs mer om kommande valfrukostarna (sidan uppdateras med info längre fram).

Allas Ansvar - en konferens om utsatta områden

Enligt polisen så finns det idag 60 områden i Sverige som klassas som särskilt utsatta områden, utsatta områden eller riskområden. Vad innebär det här i praktiken för de boendes trygghet och påverkansmöjligheter? Vad kan vi tillsammans göra, vad görs redan och hur ser framtiden ut? Det genomfördes två konferenstillfällen med samma innehåll och upplägg. Konferensen ägde rum på två olika datum 18 maj och 24 maj. Läs mer om konferensen. 

Inspelad föreläsning med Jan Eliasson - Ukraina, FN, krig och fred

Jan Eliasson föreläste om "Ukraina, FN, krig och fred" under en demokratifrukost i sammarbete med #ViMåstePrata. Ta del av föreläsningen. 

Samtalsforum med forskare Izabela Dahl, Maria Jansson och Sanela Bajramovic

Den 30 mars anordnades ett samtalsforum under rubriken "Vi måste prata - om kriget i Ukraina". Delar utav kvällens samtal finns inspelade att ta del av i efterhand. Ta del av samtalen från samtalsforum.

Demokratidag i Örebro och Karlskoga

Lördag 14 maj anordnades en demokratidag med flera aktiviteter i Baronbacken och lördag den 21 maj kl.11-14 arrangerades dagen i Karlskoga. Aktivitetsdagarna är ett samarbete mellan studieförbundet NBV och Eritreanska föreningen. Se inbjudan till demokratidagen i Örebro och Karlskoga.

Digital föreläsning om demokrati

Tisdag 10 maj kl.18-20 föreläste läraren Tobias Persson om demokrati. Se inbjudan till föreläsningen.

Inspelad digital föreläsning med Charlotte Signahl

Sensus tipsar om en digital föreläsning som heter "Om demokrati - Föreläsning med Charlotte Signahl". För att ta del av föreläsningen titta från tidkoden 7:35 i följande video.

Publicerad 24 mars 2022

Under Vinterspår bjöd musikkåren på konsert i Frövifors pappersbruksmuseum och i Lindesbergs stadsbibliotek höll studiecirkeln Onsdagsgruppen i en konstutställning.

Publicerad 24 mars 2022

PRESSMEDDELANDE

Folkbildningen rustar för att möta flyktingar från Ukraina

-Nu rustar länets studieförbund och folkhögskolor för att kunna bidra i flyktingmottagandet. Folkbildningen kan se till att de som flytt från Ukraina både får något annat att tänka på för en stund men också mer kunskap om Sverige och det svenska språket. Även svenskarna kan behöva folkbildning för att ta emot flyktingarna på rätt sätt, berättar länsbildningskonsulent Cecilia Lönn Elgstrand.

Folkbildningen har länge men inte minst alltsedan 2015 möjliggjort för flyktingar, invandrare och asylsökande att bilda sig om sitt nya land och lära sig svenska, hitta sociala sammanhang och etablera sig i Sverige. Detta har gjorts och görs i studiecirklar och folkhögskolekurser och i samverkan med olika föreningar kopplade till folkbildningen.

Läs mer...

Publicerad 16 mars 2022

Läs om Loden Tuckerhill, Hampus Wiksten och flera andra nuvarande och före detta studerande på Örebros sex folkhögskolor i denna annonstext hos Nerikes Allehanda. 

Personlig resa på folkhögskola i Örebro

Läs mer...

Publicerad 16 mars 2022

Genom att samverka ska SFI-eleverna få större möjlighet att lära sig svenska. SFI-kör, medspråk och vardagssvenska är några sätt att erbjuda en utökad SFI.

Studieförbundens samarbete med Lindesbergs kommun skapar nya möjligheter att lära sig språket. Det är fyra olika studieförbund, Bilda, ABF, Medborgarskolan och Studieförbundet Vuxenskolan, som har samarbete med lärcentrum Masugnen i Lindesbergs kommun.
Per Nilsson Klack som är kommunens samordnare för SFI och AME (arbetsmarknadsenheten) förklarar att många nyanlända med låg utbildningsnivå har svårt att lära sig svenska med traditionell SFI-undervisning.
Praktisk undervisning
Genom studieförbunden finns möjlighet att få utökad undervisning i svenska på ett mer praktiskt sätt.
- Målet är att fler ska ta sig igenom SFI snabbare, säger Per Nilsson Klack.
Lindesbergs kommun har satsat på att skapa goda förutsättningar för samarbetet mellan kommunen och studieförbunden. Syftet är att underlätta för studieförbunden att komma in i verksamheten för elevernas bästa.
För att lyckas
Per Nilsson Klack ser att det finns två saker som gjort att samarbetet har lyckats:
Lindesbergs kommun har satsat på att anställa en person som samordnar och håller ihop arbetet.
- Det är jag som är samordnare och som står för kontakt och planering med studieförbunden, samordnar scheman, ser till att det finns lokaler och håller i övrig övergripande planering. Om det inte finns någon som kan samordna och hålla i det övergripande arbetet är det svårt att få kontinuitet i arbetet, tror Per Nilsson Klack.
Den andra nyckeln för att lyckas med utökad SFI är ett samlat schema.
- Vi har lagt alla obligatoriska lektioner på förmiddagen. Då blir det mycket lättare att plocka in externa aktörer på eftermiddagen och man kan sätt ihop grupper utifrån behov. Det är det bästa sättet att kunna erbjuda det här till de individer som behöver aktiviteten mest, säger Per Nilsson Klack.
Flera positiva effekter
Förutom bättre språkundervisning tror Per Nilsson Klack att studieförbundens även bidrar med andra positiva effekter.
- Det blir mer informellt och deltagarna i gruppen lär känna varandra på ett annat sätt. Inom folkbildningen mäts ju inte kunskapen, utan man deltar av intresse för att man tänker att det kan vara bra för den egna språkutvecklingen. Jag skulle absolut säga att det stärker dem även socialt och i måendet, säger Per Nilsson Klack.
En annan viktig del i arbetet är att personer som är inskrivna på arbetsmarknadsenheten också har möjlighet att delta i studieförbundens cirklar.
- De kan ha varit i Sverige i flera år, men kan inte så mycket svenska än. De har egentligen ett ännu större behov av att lära sig svenska än de som är helt nya i Sverige. Så personer från arbetsmarknadsenheten får alltid platser i studieförbundens verksamhet om de vill, säger Per Nilsson Klack.
Viktigt med fritt och frivilligt
Den kanske största utmaningen har varit att lösa krocken mellan SFI-elevernas utbildningsplikt och folkbildningens viktigaste princip: att deltagandet ska vara fritt och frivilligt.
Kommunen såg att det kunde bli ett problem eftersom eleverna som går SFI har skyldighet att delta i aktivitet för att få bidrag.
- Men det löste vi genom att samtala med personerna som ansvarar för försörjningsstödet. De insåg också att det viktigaste är att erbjuda en bra individanpassad undervisning.  Så nu behöver studieförbundens aktiviteter inte redovisas för att deltagarna ska få bidrag. Studiecirklarna är frivilliga att delta i och om man inte vill delta i studiecirklarna erbjuds man andra alternativ som alltid är öppna på eftermiddagen, säger Per Nilsson Klack.

Publicerad 13 december 2021

Att komma till ett främmande land och anpassa sin barnuppfostran till det nya landets lagar och dess oskrivna regler är en stor utmaning för många av de föräldrar som kommer till Sverige.
Och okunskap leder till otrygghet så det är viktigt att samhället erbjuder stöd till föräldrar.
Det har inte funnits något särskilt stöd till nyanlända och asylsökande föräldrar, trots att det är en grupp som ofta behöver extra stöd.
Men nu finns utbildningen ”Föräldraskap i Sverige” tack vare ett samverkansprojekt med fyra av länets studieförbund, Region Örebro län, länets kommuner och Länsstyrelsen.
Viktiga områden för familjelivet
”Föräldraskap i Sverige” erbjuder föräldrar med rötter i andra länder en kurs där de får information på sitt eget språk.
- Det är ett samhällsorienterande program som syftar till att ge föräldrarna information om områden som är viktiga för familjelivet i Sverige, förklarar Susann Cederlund, norra folkhälsoteamet, som är projektledare för ”Föräldraskap i Sverige”.
Projektet möjligt genom studieförbunden
När Region Örebro län och länets kommuner sökte samverkan och samarbete med studieförbunden blev projektet möjligt att genomföra i alla länets kommuner.
De fyra studieförbunden som deltar i projektet är Medborgarskolan, Bilda, Studieförbundet Vuxenskolan och Studiefrämjandet. Sammanlagt har de olika studieförbunden 17 ledare som har utbildats för att leda grupper i olika delar av länet.
Trygghet skapar bättre föräldrar
För studieförbunden är det viktigt att erbjuda kunskap, trygghet och gemenskap till den här gruppen föräldrar poängterar Sara Mohamed, som är verksamhetsutvecklare på Medborgarskolan.
Hon påpekar också vikten av att personer som kommit till Sverige snabbt får rätt information om vilka rättigheter och skyldigheter de har i ditt nya land.
- Många är oroliga för sina barn och vissa har hört rykten om exempelvis socialtjänstens roll. Många föräldrar är rädda eftersom de har kommit till ett nytt land med ett annat system och nya lagar.
Det är bra att det här projektet dragit i gång och jag tror att det kommer att bli positiva reaktioner från deltagarna, säger hon.
När förståelsen ökar minskar krånglet
Shahla Ojagh som är verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan förklarar att mycket skiljer sig i Sverige jämfört med andra länder och kulturer.
- Tack vare folkbildning kan samhället lättare och snabbare ge information till människor som kommit hit. Det minskar krånglet och ökar förståelsen och gör att deltagarna blir tryggare i samhället. Man kan säga att vi, studieförbunden, blir som broar mellan nyanlända människor och det svenska samhället och myndigheter, säger hon.
Talar samma språk
Det speciella med programmet ”Föräldraskap i Sverige” är att gruppledarna har sin bakgrund i deltagarnas länder och talar samma språk som deltagarna själva.
- Det gör att de blir trygga och kan prata om sådant som annars kan vara svårt att prata om, säger Marie Karlsson, verksamhetschef på Studiefrämjandet.
- Vi är jätteglada för att vara en del av det här projektet och att vi kan kroka arm med varandra som studieförbund och andra aktörer i samhället. På det sättet tror jag vi kan nå fler, vi kan jobba bredare och på det sättet skapa förändring och bygga ett gott samhälle tillsammans, säger Ida Eriksson, verksamhetsutvecklare på Bilda.

Publicerad 13 december 2021