Regeringen har ett nytt förslag om att öka den statliga styrningen av folkbildningen. Örebro läns bildningsförbund har nu svarat regeringen om förslaget som kan få stora konsekvenser. – Vi ser att det här riskerar att hindra föreningsfriheten och hota demokratin, säger länsbildningskonsulent Cecilia Lönn Elgstrand.

Regeringen har skrivit ett förslag, en promemoria, om att öka statens styrning av stödet till folkbildningen. Istället för att låta Folkbildningsrådet fördela medlen till folkbildningen vill regeringen själva göra det.

– Förslaget är tyvärr ett steg på en väg bort från det tillitsbaserade systemet vi har idag och den armlängds avstånd som politiker bör ha till beslut som rör kultur och människors möjligheter att mötas och bilda sig, säger länsbildningskonsulent Cecilia Lönn Elgstrand.

Örebro läns bildningsförbund, ÖLBF, är en 103 år gammal organisation som jobbar främjande för länets sex folkhögskolor och elva studieförbund samt amatörteaterföreningar. Styrelsen för ÖLBF har nu reagerat med ett remiss-svar på förslaget men också vänt sig till länets riksdagsledamöter från alla partier för att få gehör för att låta Folkbildningsrådet fortsätta att fördela medlen.

– Vi ser ju tyvärr också andra allvarliga signaler om att regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka stödet till studieförbund och folkhögskolor och det är naturligtvis också ett väldigt orosmoment.

– Folkbildningen har oändligt med exempel där människor beskriver hur deras deltagande i en studiecirkel, eller folkhögskolekurs fick dem att växa, få självförtroende, kunskap och möjligheter att påverka sitt eget liv. Samtidigt ser vi vilken samhällsnytta och tillväxt folkbildningen bidrar till på strukturell nivå med till exempel ökad kunskaps- och bildningsnivå, integration, levande landsbygd, ökad folkhälsa, mötesplatser och social samvaro, kulturliv i hela landet, höjd bildningsnivå och vägar till arbete.

ÖLBF skriver också till regeringen att en detaljstyrning kan komma att påverka inte bara folkbildningens möjligheter, utan även på sikt den föreningsfrihet vi håller som självklar och är grundlagsskyddad. Folkbildningspedagogiken bygger på demokratiska samtal där man utgår från deltagarnas nivå och intresse. I studieförbundens lokaler, i folkhögskoleklassrum och på scener runt om i landet pågår demokratiska samtal varje dag året om. Studieförbundens och folkhögskolornas olika profiler och geografiska spridning gör att människor med olika bakgrund får möjlighet att mötas.

Till Regeringskansliet och Utbildningsdepartementet angående ärende U2023/01468
Svar på promemorian om ändring i lagen (1976:1046) från Örebro läns bildningsförbund

Regeringens förslag för folkbildningen hindrar föreningsfriheten och är ett hot mot demokratin

Vi har oändligt med exempel där människor beskriver hur deras deltagande i en studiecirkel, eller folkhögskolekurs fick dem att växa, få självförtroende, kunskap och möjligheter att påverka sitt eget liv. Samtidigt ser vi vilken samhällsnytta och tillväxt folkbildningen bidrar till på strukturell nivå med till exempel ökad kunskaps- och bildningsnivå, integration, levande landsbygd, ökad folkhälsa, mötesplatser och social samvaro, kulturliv i hela landet, höjd bildningsnivå och vägar till arbete.

Allt detta har vi skapat utifrån de grundläggande syften som folkbildningen har i ett tillitsbaserat system där studieförbund och folkhögskolor fått medel efter kontroll och insyn via Folkbildningsrådet.

Till oss kommer människor helt frivilligt och utan tvång och bildar sig och utövar sina intressen utan påverkan och så måste det få fortsätta. Det är det fria och frivilliga hos våra deltagare som bidragit till deras individuella och samhällets framgångar.

Nu ser vi dock politiska förslag på en väg bort från detta system av tillit och armlängds avstånd. Regeringen föreslår att medel till folkbildningen inte längre ska fördelas som helhet till Folkbildningsrådet utan regeringen vill ta över makten över fördelningen. Det finns ett uttalat syfte att skära ner på andelen stöd till studieförbunden till förmån för folkhögskolorna, vilket ändå i praktiken troligen kommer innebära mindre medel för folkhögskolorna än vad som skulle behövas.

En detaljstyrning kan komma att påverka inte bara folkbildningens möjligheter, utan även på sikt den förenings
frihet vi håller som självklar och är grundlagsskyddad.

Folkbildningspedagogiken bygger på demokratiska samtal där man utgår från deltagarnas nivå och intresse. I studieförbundens lokaler, i folkhögskoleklassrum och på scener runt om i landet pågår demokratiska samtal varje dag året om. Studieförbundens och folkhögskolornas olika profiler och geografiska spridning gör att människor med olika bakgrund och ingång får denna möjlighet.

740 000 personer deltog i studiecirklar och annan folkbildning hos studieförbunden och i kurser hos folkhögskolorna i landet förra året (trots pandemi). Då har vi bara räknat med unika individer, inte alla dem som deltog i kulturarrangemangen. Gör vi det kan vi här i Örebro län nämna att över 330 000 deltog i de tio studieförbundens cirklar eller evenemang i fjol.

Folkbildningens arbete med att utjämna bildnings- och utbildningsklyftor ökar möjligheterna för fler att vara delaktiga i samhällslivet och erbjuder sammanhang där människor får komma till tals och tillsammans med andra bilda sig samt utveckla sina åsikter och demokratiska värderingar. Det vittnar exempelvis många av folkhögskolornas studerande om i rapporter– att de blivit mer samhällsmedvetna och aktiva under och efter sin utbildning.

Studieförbunden jobbar också med att stärka föreningslivet och ger förutsättningar för föreningar att utvecklas som demokratiska organisationer. En inskränkning av studieförbundens frihet skulle därför också påverka föreningsfriheten.

Även det kulturliv vi bidrar med är en viktig pelare när det gäller demokratibygget i landet. Utan dessa möjligheter till möten och kunskapsutbyten hade vårt land och vårt län varit mindre öppet. Glöm inte heller vad folkbildningen spelat för roll för det som ofta kallas det svenska musikundret som genererat många arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt inom kulturområdet.

Det ska verkligen understrykas att bredden hos våra medlemsorganisationer är viktig. Vi har vår bakgrund i flera olika folkrörelser, organisationer och intresseområden och sammanhang och det är denna mångfald som gör att så många nås av den demokratiska folkbildningspedagogiken.

Det är också anmärkningsvärt att regeringen på det här sättet föregår den statliga utredning som pågår om ”Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden” och som leds av Christer Nylander.

Folkbildningen behöver inga fler nedskärningar, inskränkningar eller splittring mellan studieförbund och folkhögskolor. Tvärtom behövs satsningar och tillit för att vi ska kunna fortsätta att vara en del av den så viktiga samhällsutvecklingen och demokratiarbetet.

Regeringen behöver dra in sitt förslag och slå vakt om den armlängds avstånd som politiker bör ha till beslut som rör kultur och människors möjligheter att mötas och bilda sig.

/Styrelsen för Örebro läns bildningsförbund
Folkbildningens intresseorganisation i Örebro län, som engagerar elva studieförbund, sex folkhögskolor, Amatörteatersamverkan och Biblioteksutveckling i Örebro län

Här finns regeringens promemoria att läsa