Nytt från folkbildningen maj 2020

”Vi ska alla känna oss stolta”

Lisa Rosander, rektor på Kävesta folkhögskola.

Våren är här, solen har börjat värma och vi vänder våra ansikten mot den. Det borde vara en tid för framtidshopp och glädje. Men i år är ingenting som vanligt.
I stället för att deltagarna på folkhögskolorna tillsammans ser fram emot den stundande examen och studenten så sitter de hemma framför datorn med undervisning på distans.
För många fungerar det okej, för andra rent av bra. Men vissa har det jättetufft.
– De får ju inte det som folkhögskolan egentligen är till för, säger Lisa Rosander, rektor på Kävesta folkhögskola.
Det var den 17 mars som alla folkhögskolor i Sverige ställde om till distansundervisning. De har gjort det bra, trots att det är svårt att ställa om en skolform där pedagogiken bygger på att mötas, utbyta erfarenheter och ingå i en social gemenskap. I vanliga fall äter man tillsammans och på många folkhögskolor bor flera av deltagarna dessutom på skolans internat.
– Vi vet att det är många som har det jättetufft nu och som skulle ge vad som helst för att få komma tillbaka. Samtidigt fungerar distansundervisningen helt okej för många av våra deltagare, säger Lisa Rosander.
Just nu när vi är mitt i den kris som Coronaviruset orsakat, tror Lisa Rosander att de allra flesta är lösningsfokuserade.
– Vi gör vårt bästa för att lösa de problem som uppstår och se till att alla deltagare får en så god utbildning som möjligt, säger Lisa Rosander.
– Jag är otroligt imponerat av folkhögskolorna, av lärarna och all personal. På Kävesta har vi ju inte haft någon distansutbildning förut och nu har vi ett upplägg som egentligen skulle tagit minst ett halvår att få till. Det är jag glad och stolt över, säger hon.
Även Folkbildningsrådet och CSN har tagit snabba beslut och försöker underlätta för folkhögskolorna.
– Det finns många goda krafter och det är fint, säger hon.
Men mitt i allt problemlösande tror hon ändå att många känner en jättestor sorg.
– Vi går in i den vackraste tiden på hela året. En tid där alla våra deltagare skulle ta examen och studenten. Det skulle ha blivit den finaste tiden men istället är det är synd om många. Hela samhället och hela världen känner sorg. Men vi ger oss inte tid att känna den här sorgen. Den tror jag kommer efteråt. Och samtidigt finns ju en ännu större sorg. Många är sjuka och andra förlorar sina arbeten. Och folk dör ju.
När det är jobbigt tror Lisa Rosander därför att det är viktigt att komma ihåg varför vi gör det här.
– Folkbildningens syfte är att vara en del i samhällsutvecklingen, och att aktivt påverka livssituationen, att tillsammans göra skillnad, och det är just vad vi gör nu. Vi gör vad som krävs. Vi ska alla känna oss stolta över att vi tar ansvaret och bidrar till att minska smittspridning. Vi gör det för vår skull och för andra människors skull, säger Lisa Rosander.

100-årsjubileum firas 2021 på grund av pandemin

Eva-Lena Jansson (S) och Torbjörn Ahlin (C), Region Örebro län, räckte över en blomma till ÖLBF:s ordförande
Katarina Hansson när bildningsförbundet fyllde 100 år.

I år fyller Örebro läns bildningsförbund 100 år. Planen var att fira stort i höst. Men nu skjuts firandet upp till 2021.

Tanken var att människor från hela länet skulle få ta del av festligheter och aktiviteter från folkbildningen. Men på grund av osäkerheten kring Coronavirusets framfart har bildningsförbundet tagit beslutet att skjuta på firandet till nästa år.

Men vi hann vi i alla fall fira 100-årsdagen med ett kalas. Det var innan social distansering blev den nya samhällsnormen. Fredagen den 6 mars firades Örebro läns bildningsförbund med tårtkalas, musik och tal. Titta gärna på filmen från firandet för att minnas hur det var när vi fick träffas och för att se fram emot när vi faktiskt kommer att få ses igen.
https://bit.ly/3bNYsmw
Har ni några fina minnen från folkbildningen? Skicka gärna dina minnen via epost till och berätta.

Krisen kan skapa nya pedagogiska möjligheter

Torkel Freed, rektor på Fellingsbro folkhögskola.

I tider där ingenting är som vanligt gäller det att man försöker vara kreativ, tror Torkel Freed som är rektor på Fellingsbro folkhögskola.
Som för alla andra drabbar Coronakrisen även deras skola. Med Fellingsbro folkhögskolas profil blev det många aspekter att väga in när undervisningen ställde om.
– Fyra av våra kurser behövde vi hålla kvar på skolan eftersom det var deltagare med ganska stora funktionsnedsättningar, samt svenska som andra språk, säger Torkel Freed.
De avslutade tre kurser redan till påsklovet, några veckor tidigare än i vanliga fall.
Torkel Freed tycker att distansundervisningen på de övriga kurserna trots allt har fungerat de här veckorna.
– Vi har inte facit i hand, men vi glada och tacksamma att det gått så bra att ställa om trots att vi bara hade två dagar på oss, säger han.
De hade redan tidigare arbetat ganska mycket med Teams som plattform.
– Men det var ändå många frågor att lösa och vi har löst dem bra, säger Torkel Freed.
Han tror att det går att dra många lärdomar från det här sättet att jobba.
– Vi måste ta med det goda och ta till oss vad vi har lärt oss. Då kan vi utveckla folkhögskoleundervisning i framtiden, säger han.
För trots att distansundervisning kan vara tufft för vissa har pedagogerna upptäckt att andra blir hjälpta av det nya sättet att jobba.
– Alla har olika inlärningsstilar. Några av deltagarna verkar fungera bättre när undervisningen är digital än vid undervisning i klassrummet. Den erfarenheten och möjligheten är viktig för oss att ta med in i den framtida undervisningen, säger Torkel Freed.
Sedan är det självklart att alla påverkas av avsaknaden av det gemensamma livet som är en del av att gå på folkhögskola.
– Vi har ju inga kvällsaktiviteter, inga kulturstunder eller något annat gemensamt så det blir något helt annat nu. Men vi försöker behålla rutinerna så gott det går. Men vi-känslan blir ju försvagad, det går inte att komma ifrån. Alla ser fram emot när vi kan ses igen.

Tydligt hur viktiga folkhögskolorna är

Musikteaterlinjen har en lektion över nätet

Susanna Stark, rektor Hällefors folkhögskola

På Hällefors folkhögskola är undervisningen, precis som inom all gymnasie- och vuxenutbildning, digital sedan över en månad tillbaka.
– Nu märks det verkligen att folkhögskolorna och vår gemenskap behövs i samhället, säger Susanna Stark, rektor på Hällefors folkhögskola.
Många saknar att få träffas, umgås och utbyta erfarenheter. Det har blivit ännu tydligare efter Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att träffas så lite som möjligt.
För vissa av skolans deltagare är det svårt att klara distansundervisning.
– Exempelvis för dem som är nya i Sverige. En del av våra deltagare är analfabeter och andra är inte så digitala, säger Susanna Stark.
Just det digitala utanförskapet är en utmaning som skolan jobbar extra mycket med.
– Samhället förväntar sig ju att alla ska vara digitala. Men det digitala utanförskapet blir verkligen tydligt nu, säger Susanna Stark.
På Hällefors folkhögskola har lärarna kunnat mejla ut uppgifter. Om det inte har fungerat har deltagarna kunnat komma till skolan och hämta uppgifter.
En del deltagare har haft problem efter att skolgången gick över till att vara helt digital.
De som hade svårigheter redan tidigare har ännu större problem nu, med att komma igång med jobbet och att hitta struktur.
– Men skolans lokaler är öppna och vi tar emot dem som behöver extra hjälp, säger Susanna Stark.
Då tar de emot deltagare en och en eller möjligen två och två, alltid med avstånd.
– Vi håller oss till rekommendationerna som ska följas. Ett möte kan också vara utomhus, säger Susanna Stark.
Men det finns också några som klarar skolgången bättre tack vare de digitala möjligheterna. Oavsett hur studierna går så ser skolans personal något som alla har gemensamt.
– De saknar skolan. Det ger de verkligen uttryck för, säger Susanna Stark.

En chans att ställa om

Elaine Lindblom, rektor, Karlskoga folkhögskola

Karlskoga folkhögskolas rektor Elaine Lindblom tror att vi alla kommer att få många nya insikter efter krisen.
Nu handlar det om att folkhögskolan ska anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Eftersom Karlskoga folkhögskola även driver affärsverksamhet med konferens och vandrahem har krisen påverkat dem mycket ekonomiskt. Flera anställda har korttidspermitterats.
– Det är väldigt tråkigt, men jag tror att alla förstår läget och att vi måste klara skolans ekonomi. Även jag och vår biträdande rektor har gått ner i arbetstid, säger Elaine Lindblom.
Karlskoga folkhögskola fick ganska tidigt ställa om till distansundervisning, redan efter de första signalerna om smittspridning i början av mars. Men större delen av omställningen skedde den 17 mars.
– På allmän kurs började man direkt. Där har man jobbat med flexibelt lärande och har bra förutsättningar att arbeta på distans, säger hon.
På specialkurserna i musikproduktion och konst var det svårare. Där har de bedrivit distansundervisning men ändå gett deltagarna möjlighet att vara på skolan och få handledning och även låtit dem använda skolans musikstudior och ateljéer.
– Skolan har hela tiden varit öppen för dem som studerar här och vi har resurspersoner så att man kan få hjälp och individuellt stöd. Och om vi får signaler från lärarna att någon mår dåligt, känner sig ensam, eller orolig för Coronaepidemin så har vi sagt att vi ska försöka stötta dem. Vi har vår kurator som kan ta en promenad med dem utomhus så de får prata och skingra sina tankar, säger Elaine Lindblom.
Det är tufft för alla just nu, men hon tror och hoppas att det ändå finns sådant som är betydelsefullt att dra lärdomar av.
– Det som handlar om vår miljö till exempel. På grund av krisen har vi ställt in studieresor, till London bland annat. Det är tråkigt för deltagarna, men samtidigt börjar man att fundera kring hållbarhet och undrar hur realistiskt det egentligen är att vi flyger runt hela världen.
Krisen kan vara en chans att hitta nya möjligheter och att skapa omställning till ett hållbarare samhälle.
– Det är något vi inom folkbildningen kan behöva jobba mycket med under hösten, säger Elaine Lindblom.

”Vi är rätt vana att använda teknik”

Alexandra Royal, arbetsledare, Sima folkhögskola

På Sima folkhögskola har övergången till distansundervisning gått över förväntan.
– Vi är rätt vana att använda teknik i och med vi finns på fyra enheter och det är inte ovanligt för oss att en lärare från Skåne undervisar våra deltagare via länk, säger Alexandra Royal, arbetsledare på Sima folkhögskola i Örebro.
De har ett jättebra videokonferenssystem på plats och jobbar via plattform Teams.
– Så det har faktiskt gått smidigt att gå över till ren distansundervisning då det mesta av vårt material är digitalt, säger hon.
Sedan finns det deltagare som inte riktigt klarar av att sitta hemma.
– För dem har omställningen blivit för tuff och de har svårt att behålla rutinerna när de sitter hemma. Men det finns deltagare som verkligen växer och jobbar jättebra, så det varierar mycket hur det har fungerat för varje deltagare, berättar Alexandra Royal.
Det har varit svårare för de deltagare som lägger stor vikt vid det sociala samspelet.
– För dem är det extremt tufft att vara hemma ensamma och försöka motivera sig att jobba självständigt. Vi ringer dem flera gånger om dagen men det är ändå tufft för dem, säger Alexandra Royal.
– Men för andra är det tvärtom. De trivs jättebra med att jobba hemma och producerar jättemycket.
Alexandra Royal tycker själv att det är en väldigt märklig tid vi lever i just nu.
– Man får verkligen perspektiv på saker och ting. Men det skapar också nya möjligheter. Vi har fått vara kreativa i våra lösningar och vissa saker skulle vi inte ha testat och lärt oss om vi inte varit tvungna, så nog ska vi se positivt på detta också även om det optimala förstås är den fysiska mötesplatsen som alla nu saknar, säger Alexandra Royal.

Flera på utlandspraktik när länderna stängde gränser

Marie Holm, rektor Örebro folkhögskola

När pandemin var ett faktum stängde land efter land sina gränser.
Samtidigt befann sig 35 deltagare från Örebro folkhögskola på sin utlandspraktik i bland annat Indien, Thailand, Zambia, England och Albanien.
– Det innebar svårigheter att få hem dem eftersom vissa länder stängde gränserna helt, säger Marie Holm, som är rektor för Örebro folkhögskola.
Men alla lyckades komma hem och jobbar nu på distans.
– Det har gått bra att ställa om till distansundervisning. Vi har idag drygt 230 deltagare som läser heltid på distans. Både lärare och deltagare gör ett fantastiskt arbete. Skolan har många avstämningar med deltagarna under dagarna, säger Marie Holm.
De grupper som behövt mest stöd är de som är nya i det svenska språket eller som inte är så vana vid att använda datorer.
– Våra lärare arbetar via datorer och telefon stor del av dagen. På det viset har de kontakt med varje person som studerar hos oss. Och det fungerar. Det finns definitivt delar i det här sättet att arbeta som vi kommer att ta med oss i framtiden, säger Marie Holm
Det gäller även andra delar av hur man utför arbetet.
– Vi som jobbar i utbildningsvärlden är ju präglade av att ha många möten. Nu när vi har möten via webben med Zoom blir det en annan effektivitet. Möten mellan människor kommer alltid att behövas. Men man kanske kan ta med sig det som varit bra när den här krisen är slut, tror Marie Holm.
För Örebro folkhögskola, som är en rörelsedriven folkhögskola, påverkas ekonomin just nu.
– Kursgården som vi driver har vanligtvis externa gäster och konferenser som gör att verksamheten går runt. Men allt är inställt nu och vi har behövt korttidspermittera kursgårdens medarbetare på deltid. Genom permittering och sänkt arbetsgivaravgift kan vi klara det, säger Marie Holm.
– Det är tufft. Men vi ser att kurserna inför hösten fylls på och vi kommer att klara det här, säger hon.